onsdag 13 januari 2010
Vantar i Milano
Mina virkade vantar i Åremössgarnet Milano är nästan klara. Ska bara fästa trådarna på den sista vanten. Men tanken har varit att virka på en kant nedtill som dekoration. Och jag har gjort vanten lite för kort för att kunna låta bli det. Men Milano inbjuder inte till någon spetsvirkning så det får bli lite stolpar och "hål" och så får jag se hur det blir. Men egentligen blir det en fin kant automatiskt av Milano, den blir liksom vågig!
Mönstret har jag fått muntligt av en kamrat och det är busenkelt. Man lägger upp luftmaskor så det räcker runt det bredaste stället på handen. Sedan virkar man fasta maskor upp till tummens början. Där tummen ska sitta virkar man så många luftmaskor man behöver för att det ska bli ett lagom tumhål och sedan hoppar man över lika många fasta maskor som man gjort luftmaskor. Sedan är det bara att virka på tills det är dags att börja ta ihop. När arbetet når upp till början av den nedersta nageln är det dags. Jag virkade ihop två maskor fyra gånger varje varv, utspritt över varvet tills det tog slut på maskor. Sedan är det tummen som ska virkas och då plockar man bara upp maskor runt hålet och virkar till ungefär mitten av tumnageln då man tar ihop på samma sätt som för vanten. Jag fick repa upp tummen för jag började ta ihop för tidigt så den blev trång.
Annars så la jag upp för många maskor så vanten är vid. Jag la upp 35 maskor och ska prova med 25 nästa gång. Och nästa gång blir det antagligen i petroliumblå Milano. Då ska jag göra ett långt skaft och göra lovikabroderier nertill och en tofs. Jag får lovikakänsla av vantarna nämligen! Men då vill jag ha en mössa till av det flerfärgade petrolium/gröna garnet också Och sedan funderar jag på att göra mössa och vantar i den vita (offwhite) Milano och då kanske med ett finare broderi på ovansidan. Fast jag vet inte om jag kan brodera så det få visa sig. Till dessa vantar har jag redan en mössa i samma garn och ett nystan plommon som passar till som väntar på att stickat upp. Men först ska jag göra en svart till en av sonens kompisar och så vill en god vän ha en svart också. Och så får jag se om jag måste sticka om den cerisa barnmössan eller om den har "växt till sig" i fjällen!
I alla fall så använde jag virknål nr 7 och för de här lite kortare vantarna gick det åt 150 g Milano. Så jag har ett halvt nystan kvar som räcker till en kant.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag har faktiskt aldrig virkat vantar, men det ser ju riktigt både kul och fint ut. Kanske jag borde pröva?..
SvaraRaderaAaah, titta där ja, det var ett superbra tips. Vilken snygg vågig kant det blev. Dom ska jag prova att göra bara garnet dyker upp. Tänkte det skulle dimpa ner INNAN vi åker till Sälen så att man har nåt att pyssla med där, men nu börjar tiden rinna ut, två dagar till har dom på sig.
SvaraRaderaLäckra är vantarna, kommer värma kalla händer bra i vinter!
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaGogglade vantar och Milano och hittade till dig. Är inne på min sjätte åremössa. Det blir så när man har stor familj. På Min Handarbetsaffär hade de mönster till en fin sjal i Milano som jag tänkte ge mig på sen. Virka har jag inte gjort sen syslöjden så jag får fundera på vantarna.
Stickade ett par vantar i Järbo Vinga plommon som passade perfekt till mössan, lite tunnare och billiga. 29: per nystan på coop och det blev garn över på ett nystan/Ingrid
Hej!
SvaraRaderaJust vad jag letade efter! nu blir det att köpa garn och börja virka!